hopplaponny

I tordags var Pelle så himla söt! Jag hade tänkt att jag bara skulle promenera med honom, men när jag kom ner till manegen så märkte jag att jag hade ett jättelångt grimskaft så jag kom på idén att testa longera honom lite i skritt. Först gick det inte så bra, han skulle gå efter mig och in i mitten hela tiden. Så fick jobba med att bara få ut honom först haha. Efter ett tag gick det helt okej, men när han var påväg in igen en gång så smackade jag och viftade till lite med grimskaftet, och då tjuter han till och hoppar på stället? Haha, så galet söt. Efter det skötte han sig i alla fall exemplariskt!

Efter ett tag kom mamma och då släppte vi honom lös istället. Först sprang/busade han lite å sen "löslongerade" vi honom. Han var så himla duktig! Han travade runt mig, på en volt och lyssnade för minsta lilla smackning. Stannade jag och slutade gå med så stannade han också. Sötisen! Han har dock lättare i ena varvet så han ville mest vara i det, och när vi bytte försökte han byta varv igen. Då ställde jag mig ivägen för honom när han skulle byta och smackade på honom vilket gjorde att han började bralla igen, haha. Men på slutet var han urduktig, höll sig i rätt varv och travade lös, på en volt runt mig. Älskade Pelle ♥

Haha, lite charmig bild ändå!

Jag mår lite bättre idag, vilket gör att jag & ponnyn ska hoppträna idag! Det gillar vi! Kan gissa att han är på bushumör, men hellre att han är glad och lite busig än att han inte är glad alls.

Finaste plutten!

..Och skriver en lista med konstiga saker om Pelle!

• När han äter havre äter han den inte från krubban utan han puttar ut den på marken och äter därifrån. Lina berättade det och jag trodde inte att det var så överdrivet eller vad man ska säga, men det är det! Han tar verkligen hela mulen och knuffar ut havren så den flyger iväg! Måste filma någon gång, haha.
• Han tycker om att äta sopkvastar. Eller ja, vissa av dem. Det är rätt kul att sopa brevdid honom då han försöker äta hela tiden, hehe.
• Om han är på bushumör så går han och slänger och kastar med huvudet när man skrittar fram.

• Han hatar när man håller handen på hans mule eller nosrygg. Eller han hatade det, nu går helt okej, oftast. Fast när han blir irriterad kastar han alltid med huvudet och slutar inte förrän handen försvinner!
• Han är även extremt buffig! Går man framför Pelle får man se upp, annars flyger man oftast iväg som en liten vante då han puttar till en.
• I skogen är han väldigt rolig, han älskar att springa och busa. Han blir jättetaggad!

• När Pelle kommer till ett nytt ställe tittar han runt i kanske 5 minuter innan han börjar leta efter mat.
• Om man kommer med en hink måste han stoppa ner huvudet och kolla så det inte är något i.
• Han gör ofta saker för att vara duktig. Går man till hans vattenhink t.ex. dricker han alltid lite för att man ska bli glad.
• Han gillar att äta "päls". Jag har ju en tröja med armbågslappar som är luddiga, och dem ska han alltid försöka tugga på. Sedan har jag haft en dunjacka med "päls" på luvan, och den åt han också på.
• Om han tycker att det är jobbigt när man rider ska han antingen slingra och vingla som en orm eller "älga iväg". 
• När det regnar eller blåser står han alltid och spänner sig. Vilket man märker då man tar in honom och han är spänd som en fiolsträng!

Och sist men inte minst så pussas han hela tiden och tycker att han själv är jätteduktig som gör det. Hihi, knasponnyn ♥

Ni kan inte gissa vad jag gjorde igår! Eller jo, det kan ni ju haha. Fast nä, berättar istället! Har bokat mättid på Åby och den 8/3 ska vi slutmäta Pelle! Det blir riktigt spännande att se om han är ponny eller häst. Fy sjutton, så himla nervöst! Dock ser han mer ponnyaktig ut nu än innan med tanke på att han var så gänglig förut och ser mycket mer proportionerlig ut nu. Men det betyder ju tyvärr inte att han är mindre för det. Hoppas, hoppas, hoppas!
Sååå, någon go människa som kan hålla tummarna för oss den 8 mars? Skulle inte skada!

Min fina ponnyplutt ♥

Ebba fick ju en fråga om vem hon tränar för och där skrev hon ju även att jag också dressyrtränar för Ruth Börjesson, och att jag hoppar för Tord Börjesson.

Tänkte bara utveckla det lite mer. För jag tycker vekligen att de är de bästa tränarna som finns!

Jag har tränat dressyr för Ruth i lite mer en 1 ½ år och är sjukt nöjd. Man lär sig inte bara vad man ska göra för att det ska gå bättre utan även varför man själv, eller hästen, gör som man/den gör. Hon är grym på att förklara helt enkelt. Alla hästar har ju sina svagheter, saker som de har svårare för och då kan hon se att hästen ändå gör sitt bästa, även om den tycker att de är jobbigt. Alltså även om hästen inte gör det som man tränar på perfekt gör den ändå sitt bästa och det är inte något som t.ex. "han gör inte rätt, bli sur på honom, han ska flytta sig mer", utan hon kan se när hästen har svårt och därför säga till en att berömma hästen och kanske mer "peppa" hästen för att den ska försöka ännu mer. Vilket jag tycker är asgrymt! Hon är även C-tränare och även massa mer grejer som t.ex. hästmassör.

Hoppat för Tord har jag inte gjort lika länge som jag tränat för Ruth då jag inte hoppade så mycket med Danse, bara någon gång då & då. Men sen i somras har jag hoppat lite mer regelbundet. Precis som Ruth är även Tord grym på att förklara och se varför det går som det går. Har lärt mig galet mycket av hans träningar verkligen, och bara av att lyssna på när han instruerar andra i gruppen lär man sig jättemycket. Sjukt grym tränare! Han är B-tränare och även han är mer grejer som bl.a. löshoppningsdomare.

Har även ridit för deras dotter Alexandra några gånger, som är jätteduktig hon med! Red för henne i början då vi precis köpt Pelle och hon hjälpte oss att komma igång då hon ridit honom när han var yngre. Det gav jättemycket och gjorde att jag kom på honom på ett helt annat sätt! Sedan fortsatte jag dock med Ruth-träningarna igen då jag tränade för henne med Danse och så. Men mamma har ridit för henne en hel del i höst och är väldigt nöjd!

Jao, det är verkligen en galet duktig hästfamilj. Och förutom att de är duktiga tränare är de även sjukt snälla, trevliga och roliga! Haha, ni förstår nog hur nöjd jag är, både med att träna för dem och stå på deras gård?

Vill ni läsa mer om dem är det bara att klicka HÄR!

Hehe, här kommer ett långt och invecklat inlägg från mig! Hoppas att ni förstår något av det i alla fall.

Detta är bara ett exempel. Men om en häst verkligen är rädd för ett hinder och stannar, vad skulle du göra då? Vissa väljer att använda spöt, vilket jag (beroende på situation) tycker kan vara väldigt onödigt. Sure, man måste visa att hästen gör fel, men hästen är ju (i detta fall) verkligen rädd. Ska man verkligen bestraffa en häst för att den är rädd? Dessutom när den redan står still, vad hjälper det egentligen?

Men något som jag tycker är ännu värre är när hästen får en smäll och nästa gång sedan hoppar över hindret. När den hoppar är den fortfarande rädd, och hoppar högt vilket gör att ryttaren inte hänger med = hästen får ett ryck i munnen. Man bestraffar alltså hästen och sedan när den ändå gör rätt får den en "bestraffning" till genom ett ryck i munnen. Samma ryttare kan styra mot ett hinder till och sedan bli förbanand över att hästen inte vill hoppa över det. Jag blir lika chockad varje gång jag ser något sådant! Förstår inte ryttaren att det är den själv som gör att hästen förknippar hoppning med något dåligt?

Det är lite samma sak som om man själv skulle lägga handen på en spis. Man skulle inte vilja göra det, och när man väl gjorde det skulle man bränna sig och aldrig vilja göra det igen.

Såklart beror det från häst till häst. Men jag hade antagligen valt att inte "bestraffa" hästen. Jag skulle ta på mig själv skulden då jag skulle varit mer beredd från början och känt att hästen spänt sig. Så jag hade kunnat smacka och driva lite extra. Hade hästen ändå stannat hade jag bara tagit det igen, varit lite tuffare med drivningen och försökt igen.

Det ovan var bara ett exempel, och det är ganska överdrivet. Men det är lite svårt att få fram vad jag vill säga annars.

Kan ta mig och Pelle som exempel istället. Om jag tycker att jag förtjänar Pelle? På ett sätt nej, och på ett annat ja. Jag tycker själv att Pelle är för bra för mig. Han skulle kunna ha en jätteduktig ryttare och kunna komma mycket mer framåt. Men samtidigt så hade han fortfarande gått på ridskola om vi inte köpt honom. Och då är det ändå jag som gjort att han utvecklats. Fast om någon skulle fråga mig om jag tyckte att jag var bra nog åt honom "potentionellt" (kan man säga så?) skulle jag absolut säga nej.

Nu menar jag inte att alla ska gå omkring och tycka att de är dåliga. Men däremot tycker jag att vi borde tycka att våra hästar är bra.

"Hästar är vad vi gör dem till", "En ryttare är inget utan sin häst" och "Man ska aldrig skylla på sin häst" är några kända citat som jag älskar. De som tänker så visar verkligen ödmjukhet till sin häst, skyller inte på dem eller liknande.

För sanningen är ju att det inte är hästens fel om det går dåligt. Såklart har vi alla olika förutsättningar då vi sitter på olika hästar men det är fortfarande vårat ansvar att få det att gå bra, tycker jag. För jag tycker faktiskt att vi ryttare har ett ansvar, vi ska vara förberedda och göra vårat bästa, det är det minsta våra hästar förtjänar som så ofta ställer upp för oss. Sedan så betyder inte det att allt måste vara perfekt varje gång - men man måste faktiskt försöka. Skulle det gå dåligt är det inte hela världen, men man kan inte skylla på sin häst i så fall!

Om man tar sitt ansvar och inser att det i många fall är ens eget fel tror jag även att man får en bättre relation till sin häst. Det är samma sak som att spela en fotbollsmatch som man förlorar och bara skyller på en person. Men hur kan det bara vara en persons fel, när man ska jobba som ett lag?

Dessutom är det inte något dåligt med att göra fel. "Man lär sig av sina misstag" är ett annat vanligt citat. Det är inte fel att erkänna att man själv gjort fel och kanske red dåligt någon gång. Gör man det så lär man ju sig något av det i alla fall.

Däremot är det dåligt att skylla på någon annan. Den personen, eller i detta fall hästen, känner ju sig såklart dålig när den får skulden på sig. Den kommer även att fasa inför nästa gång, tycka att det är tråkigt och förknippa ryttaren och även hoppningen med något tråkigt eftersom det är denne som lägger skulden på den.

Vet inte riktigt om ni förstår vad jag menar då detta blev väldigt långt och komplicerat. Det jag menar är i alla fall att jag tycker att många ska vara mer ödmjuka mot sina hästar. Visa respekt för dem och förstå att det i många fall är just vårt eget fel när det går dåligt. För som det är nu finns det ju så många hästar som blir orättvist behandlade och får skulden för saker som inte är deras fel. Och vem vill bli behandlad så egentligen?

Dagen har varit great! Vädret har varit grymt hela dagen verkligen. På förmiddagen gjorde vi en, hm vad ska man säga, "skattjakt" typ. Några från kexchoklad var här i vemdalen och ja, man fick en karta och skulle sedan leta efter bokstäver i olika backar och svara på frågor. Nice var det, och alla som var med fick en "buff"! Goodie.

Sedan blev de lunch & tvtittande hemma. Kollade på när Sverige fick ett brons i slalom, gott! Efter det stack vi ut lite i backen igen och kollade om vi vunnit på kexchokladsaken (vilket vi inte gjorde). Dock hade de vi bor med faktiskt kommit 3a, men de var inte där! Vi hade tagit priset till dem om vi inte hade varit säkra på att de var där, haha. Menmen, sen tog vi några åk och satte oss och fikade. Och tillsist tog vi vägen hem och nu har/håller vi på med att packa och fixa mat och liknande. Riktigt go dag helt enkelt.

Jag har börjat få jättemycket ångest inför måndag, vilket känns lite halvkul. Jag kan inte fatta vart denna veckan tog vägen, allt har gått så himla, himla fort. Dessutom känns det fett segt att det antagligen är 1 år kvar till nästa gång jag står på en bräda.. Hemska tanke :(

Det är tur att du finns där när jag kommer hem i alla fall, finaste plutten ♥

Gissa vem som har hittat internet!? Hihi. Dock har vi endast en sladd som man behöver för att det ska funka och det är inte precis bara jag som vill ha internet. Men jag kommer nog hinna blogga lite i alla fall! Idag har jag dock bara suttit i en bil hela dagen, så har inte så mycket att berätta. + Att jag känner mig en aning stel också, haha. Men nu är vi äntligen framme och har ätit och allt! Är sjukt taggad inför att komma ut till backen imon, det ska verkligen bli galet kul!

Vid denna tidpunkten är det planerat att vi ska sitta i bilen och vara påväg mot Vemdalen. Tror dessutom inte att vi kommer ha något internet i fjällen, så får passa på att önska er alla ett underbart lov! ♥

Själv kommer man ju då spöa skiten ur alla i backarna.. Haha, nja vi får se hur det blir med det, men riktigt kul ska vi ha i alla fall!