hopplaponny

Är det inte typiskt svenskt att inte kunna hitta bra saker med sig själv? För en stund sedan satt jag och fyllde i en lapp vi fick i onsdags på hoppträningen där vi ska fylla i mål, vad vi är bra på, mindre bra på och vad vi/våra hästar behöver jobba med. Allt gick bra, bortsett från delen att skriva vad jag var just bra på.

Varför ska det vara så? Visst vet jag att jag är väldigt självkritisk och nästan aldrig nöjd med mig själv, men så svårt borde det väl inte vara att hitta något bra med min egna ridning/mig själv? Jag har flera gånger nu i det senaste tyckt att jag ridit helt okej och varit nöjd med mig själv. Kom sedan på att det är så himla svenskt, man kan inte säga att man är bra på något för då tycker alla andra att man är skrytig. Antagligen är det lite därför det känns lite svårt att hitta något bra med sig själv också? Att man inte ens vågar tänka på att man faktiskt kanske är bra på något bara för att man inte vill känna sig uppblåst och skrytig.

Det är en grej att vissa människor brukar gå omkring och säga "jag är bra på det här, min tränare säger att jag är bäst blabla", för det ÄR ju faktiskt ganska skrytigt. Men man borde faktiskt kunna hitta bra saker hos sig själv för sin egen skull. Inte för att gå omkring och skryta om det utan för vår egen självkänsla.

För det mentala är så sjukt viktigt när man rider. Många säger att det är det som skiljer toppryttarna från de som är snäppet under och jag tror ärligt talat att det stämmer. Att tänka rätt är grymt viktigt vilket jag om något lärt mig under det senaste året. Jag har för en gång skull tänkt på mig själv, lagt ner lite tid på att peppa mig själv och liknande och vad gjorde det? Att jag har ridit mycket, mycket bättre!

Om vi inte inte kan hitta bra saker med oss själva, hur kan vi då tro på oss själva? Då har man ju inget självförtroende alls. Och hur sjutton ska vi kunna få en häst att lita på oss när vi inte ens tror på oss själva?

Ja, svaret är väl att vi inte kan få det. Vi sätter hästarna i en situation där det helt beror på dem - hur mycket de tror på sig själva. Har man en häst med mycket självförtroende kanske det funkar ändå men annars gör det antagligen inte det. För en osäker häst och en osäker ryttare säger ju sig självt, det är en dålig kombination.

Så kanske är det inte fel att hitta bra saker med sig själva ibland. Inte för att vi ska få alla andra att tycka att vi är bra utan för att vi själva ska tycka att vi är bra och höja vårat egna självförtroende.

Oj, kände att det blev aning rörigt. Haha, hoppas ni fattade något. Annars lärde jag nog mig själv bara genom att skriva detta och det är ju inte helt fel det heller haha.

Finaste lilla älskling ♥