En på miljonen ♥
Varning för lång och kanske ganska ointressant text. Men läs om ni orkar :)
Kan även nämna att det antagligen låter som skryt, och jag verkligen inte vill låta skrytig, men i detta fallet är det faktiskt min häst jag skryter om, hihi.
Måste bara säga att min häst är så himla, himla grym. Jag hade ingen, verkligen ingen, aning om hur fort han skulle utvecklas!
Jag kommer fortfarande ihåg hur vi hoppade CR:er i somras, alltid med 4 eller 8 fel i 90cm, onödiga pet som alltid skulle finnas där.
Någon gång på vägen hände det något, det började lossna för oss. Innan Alingsås hade det inte gått särskilt bra, men på tävlingen gjorde vi faktiskt hyffsat bra ifrån oss. Första tävlingen, ett pet i båda klasserna. Men Pelle bjöd och framförallt så tyckte han att det var urkul. I LC var dessutom petet i 90cm på sista hindret i omhoppningen, alltså red vi också vår första omhoppning!
Efter Alingsås började det också gå bättre för oss på träningarna, han började hoppa på ett helt annat sätt, bjöd och hoppade med ryggen. Han ville absolut inte riva. Tror det var två helger efter Alingsås (?) som vi nollade 90cm för första gången. På en CR på gården och Pelle hoppade verkligen superfint. Nollade också 80cm, men det hade aldrig varit några problem.
Sedan var det dags för NHRK då. I LD började jag fundera vad det var för höjd vi hoppade egentligen. Det kändes ju så lågt? Vi lekte runt hela banan, hade roligt.
Sedan blev det även en nolla i LC! Pelle var grym, så sjukt fin. Han hoppade väl någon/några decimeter över det han behövde och omhoppningen gick lite som den gick - men vi kom runt, och jag kunde ta de vägarna jag ville. Blev några sekunder utanför placering (3 tror jag), men vår andra tävling utanför klubben liksom! Så sjukt nöjd!
Efter NHRK har det fortsatt gå bra för oss. På KM hoppade vi 80cm (haha, dock valde inte jag höjden) vilket gick bra. Vi nollade och vi vann (var inte så många med, men ändå)!
Träningarna har fortsatt gå framåt, sist hoppade vi en omhoppningsbana på 105cm! :D Utan några problem med småpet eller liknande, han flög över! Pelle har verkligen blivit en helt annat häst och fått bjudning och börjat hoppa som sjutton över hindren, visar vad han verkligen kan ♥
Min underbara, fina ponny.
Det jag vill komma fram till är dock att min häst är så fruktansvärt fin och jag är så himla, himla glad att jag gav honolm en chans. Jag blir inte förvånad om han om några år går sm, är bland eliten i Sverige. Han har under denna korta tiden visat att han verkligen kan och jag vet inte vad jag ska säga riktigt förutom att jag verkligen beundrar den hästen.
Jag har hela tiden vetat att han kan, men hade aldrig kunnat tänka mig att han skulle förändras så fort. Han vann ju finalen i treårstestet när han var ung - men sen så tappade han självförtroendet, gick på ridskola och kom tillsist mig. Och att han kan ställa om sig så, komma tillbaka så fort?
Han är verkligen en på miljonen! ♥
Lite bilder då också:
(Måste dock nämna att det inte ens börjat lossna helt för oss på höst bilderna heller)
I mina ögon är du perfekt ♥
Kan även nämna att det antagligen låter som skryt, och jag verkligen inte vill låta skrytig, men i detta fallet är det faktiskt min häst jag skryter om, hihi.
Måste bara säga att min häst är så himla, himla grym. Jag hade ingen, verkligen ingen, aning om hur fort han skulle utvecklas!
Jag kommer fortfarande ihåg hur vi hoppade CR:er i somras, alltid med 4 eller 8 fel i 90cm, onödiga pet som alltid skulle finnas där.
Någon gång på vägen hände det något, det började lossna för oss. Innan Alingsås hade det inte gått särskilt bra, men på tävlingen gjorde vi faktiskt hyffsat bra ifrån oss. Första tävlingen, ett pet i båda klasserna. Men Pelle bjöd och framförallt så tyckte han att det var urkul. I LC var dessutom petet i 90cm på sista hindret i omhoppningen, alltså red vi också vår första omhoppning!
Efter Alingsås började det också gå bättre för oss på träningarna, han började hoppa på ett helt annat sätt, bjöd och hoppade med ryggen. Han ville absolut inte riva. Tror det var två helger efter Alingsås (?) som vi nollade 90cm för första gången. På en CR på gården och Pelle hoppade verkligen superfint. Nollade också 80cm, men det hade aldrig varit några problem.
Sedan var det dags för NHRK då. I LD började jag fundera vad det var för höjd vi hoppade egentligen. Det kändes ju så lågt? Vi lekte runt hela banan, hade roligt.
Sedan blev det även en nolla i LC! Pelle var grym, så sjukt fin. Han hoppade väl någon/några decimeter över det han behövde och omhoppningen gick lite som den gick - men vi kom runt, och jag kunde ta de vägarna jag ville. Blev några sekunder utanför placering (3 tror jag), men vår andra tävling utanför klubben liksom! Så sjukt nöjd!
Efter NHRK har det fortsatt gå bra för oss. På KM hoppade vi 80cm (haha, dock valde inte jag höjden) vilket gick bra. Vi nollade och vi vann (var inte så många med, men ändå)!
Träningarna har fortsatt gå framåt, sist hoppade vi en omhoppningsbana på 105cm! :D Utan några problem med småpet eller liknande, han flög över! Pelle har verkligen blivit en helt annat häst och fått bjudning och börjat hoppa som sjutton över hindren, visar vad han verkligen kan ♥
Min underbara, fina ponny.
Det jag vill komma fram till är dock att min häst är så fruktansvärt fin och jag är så himla, himla glad att jag gav honolm en chans. Jag blir inte förvånad om han om några år går sm, är bland eliten i Sverige. Han har under denna korta tiden visat att han verkligen kan och jag vet inte vad jag ska säga riktigt förutom att jag verkligen beundrar den hästen.
Jag har hela tiden vetat att han kan, men hade aldrig kunnat tänka mig att han skulle förändras så fort. Han vann ju finalen i treårstestet när han var ung - men sen så tappade han självförtroendet, gick på ridskola och kom tillsist mig. Och att han kan ställa om sig så, komma tillbaka så fort?
Han är verkligen en på miljonen! ♥
Lite bilder då också:
(Måste dock nämna att det inte ens börjat lossna helt för oss på höst bilderna heller)
I mina ögon är du perfekt ♥
Kommentarer
Trackback
